japonaise à montpellier
efter att min tenta avklarats på rekordfart - vilket aldrig är bra - tog vi oss till part-dieu. sofie o maria gjorde stora matinköpet och jag bullade upp med diverse matsäck. Regnet öste ner utanför - men eftersom part-dieu är som en egen liten värld så var det lugnt. De lämnade mej med lyckönskningar och förhoppningar om att träffa en tysk ? självklart tvättandes. lovade att hålla utkik vi tvättmaskinerna. lämnade in min smärtsamt tunga packning och genomgick en rigorös genomgång av alla väskorna - à la flygplats. Dessutom ville killen veta hur lång jag är. Here comes the freak show. Hur som helst så kom tillslut timmen då det var dags att bege sej till Montpellier. Regnet smattrade mot TGV:n och jag måste erkänna att - trots att jag satt o spanade in kylie minogues bikinikollektion hade jag svårt att mana fram semesterkänslorna och entusiasmen över att åka.
efter två raska timmar till tågs var jag framme. Och det regnade inte längre. Hittade tillslut ut ur tågstationen och vidare till de mycket spännande spårvagnarna. Väl framme på hållplatsen för l'auberge kom en man fram till mej o förklarade hur vacker han tyckte jag var o att han gått av spårvagnen bara för att få prata med mej. Here we go again. tänkte jag. Men det visade sej att han var riktigt användbar. Han tog mej raka vägen till vandrarhemmet - vilket jag med all sannolikhet hade letat länge efter i annat fall. Efter lite krångel fick jag mitt rum o mina lakan. Dumpade raskt mina grejer och stack ut på stan - lite för att undvika killen men också för att jag enbart hade ngra timmar på mej. Redan nämnda man han sagt ngt om place de la comedie. So i started there. Sprang runt o fotade flitigt i områden runt omkring. Hittade turistbyrån på tok för sent vilket innebar att jag fick memorera turistkartan o hoppas på att med lite tur hitta fram till alla sevärdheter. Och jag lyckades. tror jag hann med alla. Stolt över att ha hittade l'antigone som låg lite avigt. Montpellier var faktiskt riktigt riktigt trevligt. Mga mysiga små gränder och massa trevliga affärer. Traskade gata upp och gata ner och sög in atmosfären. Trött som jag var hoppades jag dock på en relativt tidig kväll. Traskade pliktskyldigast runt till halv tio. Då hade jag varit på vift i stan i nästan fem timmar. Det fick räcka. En dusch o sen hopp i säng. Var planen. Men auberget levde i sanning upp till sina skrana två granar och det fanns inget varmvatten. Dessutom skulle min rumskamrat plugga med taklampan tänd. I själva verket pluggade hon inte jättemycket. Hon svor mest över hur högljudda alla andra var hela tiden. Och detta blev ngt av tema under natten. Hon satte sej upprätt i sängen och skrek: putain! Ferme ta gueule! Mais franchement, ils sont cons! Hela natten, vilket höll mej mer vaken än vad de andra gjorde.
Frukosten dagen därpå avnjöts ngra trappor ner. In fact - huset var riktigt mysigt - men rummen bestod bara av tre sängar rakt upp o ner. Och varmvatten är ju att föredra. Det låg väldigt centralt vilket innebar att jag packade mina väskor och lät de va kvar där medan jag tog en sista sightseeing tur, denna gång väster ut. Hade försökt dagen innan men enbart hittat ett stortt och nedklottrat, men fascinerande rivningsobjekt. Hade bättre lycka på måndagen och fotograferade som en japan allt jag såg. Nu i efterhand inser jag va tråkigt det blir i längden med kort utan människor. Men det är så det är att resa ensam. Hittade tillbaka till vandrarhemmet o hämtade min packning. Masade mej på en tram och tog mej tillbaka till tågstationen där allt börjat för mindre än ett dygn sedan. Väl framme - en timme innan tåget skulle departera - så insåg jag att mitt tåg var en halvtimme försenat. Vilket innebar att jag just missat min correspondance i bordeaux. Putain. Gick till l'accueil och hörde mej för. Fick prata med en praktikant och blev inte mycket lugnare. Hon sa bara c'est pas grave. typ. Svensk som jag är vill jag ha ordning o reda och gick tillbaka för att få klarhet. Det verkade iaf inte vara ngra probs. Det var bara att ta ett annat tåg. O som tur var gick det fler. Satt på tågstationen i montpellier i två generösa timmar - för i slutändan va marseilletåget en hel timme sent. och läste je voudrais que quelqu'un m'attende quelquepart. Och in a way - that was true..
efter två raska timmar till tågs var jag framme. Och det regnade inte längre. Hittade tillslut ut ur tågstationen och vidare till de mycket spännande spårvagnarna. Väl framme på hållplatsen för l'auberge kom en man fram till mej o förklarade hur vacker han tyckte jag var o att han gått av spårvagnen bara för att få prata med mej. Here we go again. tänkte jag. Men det visade sej att han var riktigt användbar. Han tog mej raka vägen till vandrarhemmet - vilket jag med all sannolikhet hade letat länge efter i annat fall. Efter lite krångel fick jag mitt rum o mina lakan. Dumpade raskt mina grejer och stack ut på stan - lite för att undvika killen men också för att jag enbart hade ngra timmar på mej. Redan nämnda man han sagt ngt om place de la comedie. So i started there. Sprang runt o fotade flitigt i områden runt omkring. Hittade turistbyrån på tok för sent vilket innebar att jag fick memorera turistkartan o hoppas på att med lite tur hitta fram till alla sevärdheter. Och jag lyckades. tror jag hann med alla. Stolt över att ha hittade l'antigone som låg lite avigt. Montpellier var faktiskt riktigt riktigt trevligt. Mga mysiga små gränder och massa trevliga affärer. Traskade gata upp och gata ner och sög in atmosfären. Trött som jag var hoppades jag dock på en relativt tidig kväll. Traskade pliktskyldigast runt till halv tio. Då hade jag varit på vift i stan i nästan fem timmar. Det fick räcka. En dusch o sen hopp i säng. Var planen. Men auberget levde i sanning upp till sina skrana två granar och det fanns inget varmvatten. Dessutom skulle min rumskamrat plugga med taklampan tänd. I själva verket pluggade hon inte jättemycket. Hon svor mest över hur högljudda alla andra var hela tiden. Och detta blev ngt av tema under natten. Hon satte sej upprätt i sängen och skrek: putain! Ferme ta gueule! Mais franchement, ils sont cons! Hela natten, vilket höll mej mer vaken än vad de andra gjorde.
Frukosten dagen därpå avnjöts ngra trappor ner. In fact - huset var riktigt mysigt - men rummen bestod bara av tre sängar rakt upp o ner. Och varmvatten är ju att föredra. Det låg väldigt centralt vilket innebar att jag packade mina väskor och lät de va kvar där medan jag tog en sista sightseeing tur, denna gång väster ut. Hade försökt dagen innan men enbart hittat ett stortt och nedklottrat, men fascinerande rivningsobjekt. Hade bättre lycka på måndagen och fotograferade som en japan allt jag såg. Nu i efterhand inser jag va tråkigt det blir i längden med kort utan människor. Men det är så det är att resa ensam. Hittade tillbaka till vandrarhemmet o hämtade min packning. Masade mej på en tram och tog mej tillbaka till tågstationen där allt börjat för mindre än ett dygn sedan. Väl framme - en timme innan tåget skulle departera - så insåg jag att mitt tåg var en halvtimme försenat. Vilket innebar att jag just missat min correspondance i bordeaux. Putain. Gick till l'accueil och hörde mej för. Fick prata med en praktikant och blev inte mycket lugnare. Hon sa bara c'est pas grave. typ. Svensk som jag är vill jag ha ordning o reda och gick tillbaka för att få klarhet. Det verkade iaf inte vara ngra probs. Det var bara att ta ett annat tåg. O som tur var gick det fler. Satt på tågstationen i montpellier i två generösa timmar - för i slutändan va marseilletåget en hel timme sent. och läste je voudrais que quelqu'un m'attende quelquepart. Och in a way - that was true..
Kommentarer
Trackback