i don't feel like dancin'

tillbaka i lyon. allför mycket som händer och sker. hinner inte med att skriva ner allt. har dessutom skaffat facebook, vilket gör att min internet-tid går åt först och främst till detta nya projekt. men jag gör ett nytt försök här. efter tolv plågsamma timmar på corail - som tydligen går sååå långsamt - landade jag hemma på rue justin godart igen. hamnade genast i ett post-biarriz-trauma där varje ensam sekund som inte fylldes av skratt och fest kändes outhärdlig.
 
i tisdags drog det dock igång - skola igen. kändes hur sjukt som helst - att faktiskt sitta i en skolbänk o lyssna på ngn som pratar - underlig känsla. vi informerades in i evigheten av kerstin, som helt saknar förmågan att säga ngt kort och konsist. sen var det dags för första lektionen - med david. skräcken från i höst tog tag i mej - jag kommer få tunghäfta. men nej - det gick faktiskt riktigt bra. helt ok iaf. ångesten var inte så tung och gick att skingra. efter lektionen var det dags för cocktail - mycket trevligt och jag fick min första kontakt med vingården i beaujolais etablerad. superbra. snabba ryck o direkt vidare till vieux lyon för quizen. på vägen blev min plånbok stulen på metron - förjävligt förnedrande. men jag tror bestämt att jag handlar mindre nu när jag är beroende av att få vecko-peng från sofie. och det är väl bra antar jag. vi var ett helsvenskt lag med namnet know your onion. lyckades med en hedersam fjärdeplats iaf.

onsdagen innebar tidig skolgång - vid tio! men till mitt försvar måste jag säga att det är hemskt jobbigt att ta sej dit ut - det tar en hel timme!! fula ord med jean-yves. helt underbart. riktigt skoj. men självklart drog han över dryga tio minuter på tiden vilket självklart ínnebär att man rent demonstrativt stänger av. därefter var det två timmars tortyr med spannicka. hon stängde dörren så att det blev varmare än i en bakugn. och pratade om urbanism. vilket iosf hade varit intressant om inte jag hade varit tvungen att koncentrera mej på att inte svimma. onsdagkvällen ägnades åt fotboll. eller ialla fall halva matchen. efter att ha sett ganska mycket av kàka, vilket var mitt enda mål med att gå dit, stack jag, maria och sofie och tog en flaska rosé på terreaux. trop sympa.

igår var det rundvandring med spannicka på stan - vilket iosf är bättre än två timmar i skärselden. men det var självklart sjukt varmt - och alla som känner till damen vet att det kan vara helt omöjligt att höra vad hon säger eftersom hon väljer ut en del av gruppen som hon pratar till. det handlar mycket om vindriktning och timing. vi hade planer på att slänga henne i fontänen men fruktade att få ett gäng arga kommunister efter oss så vi avstod. sprang hur som helst runt från terreaux till bellecour o sen över guillotièrebron. eftersom sofie la girafe skulle hem till baptiste och leka krig så stack jag och m&m till parken för att ligga o kolla på fotbollsspelare fram tills det att polisen kom o sa till dem att ge sej. underbart att polisen gör sån nytta. joel kom o tog med sej maria för att hämta den helt omyndigförklarade alexander. han klarar sej ju inte i lyon. c'est clair ca. jag maria tog oss upp på kullen och inhandlade fraises som avnjöts på terrassen. vi förvirrade les, colocen, när det bara var vi där och maria ute på vift. hon kom dock snart tillbaka. och även sofie. som hade blodsockerfall och började bli sitt gnällinga femårings-jag. snabba åtgärder i form av varma mackor, sallad och tortellini. alldeles försenade stack vi till ninkasi. soirée electro. och som vi va trötta. man skulle ha kunnat tro att vi va på väg hem vid halv fyra tiden. ingen dansvilja du tout.

vi anlände och träffade sofies coloc therèses kompis lesgo - let's go! - vi gjorde tappra försök - eller inte - att komma intill svenskbordet. efter en stund tog vi oss in på klubben istället. the i-pod battle var i full gång. galet. askul. vi tog en öl - vilken innebar att sofie nu druckit alkohol varje dag i en vecka. hihi. efter ett tag - när svenskorna anlände - drog det hela igång - folk spelade upp sin musik och vi dansade dansade dansade. askul. oz var vår favorit tönt, spelade grym musik dock. rage against the machine. par exemple. genomsvettiga tog vi oss ut och tog farväl av alla innan vi tog metron hem. promenerade mellan bellecour o hotel de ville. det är så härligt att promenera på natten. det är så lugnt. och svalt.

ikväll ska vi fira av keiran. för jäkla tråkigt att han far. men det gör ju vi oxå snart. vilket oxå är förjävligt. ser fram emot en vild fest ikväll dock. hemma hos seb. och sen kanske på les berges. pas mal. det är ju supertrevligt där nu. o idag - i DO feel like dancin'. men först - fula ord med jean-yves, la deuxième partie. à plus tout le monde.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback