en fjäder i hatten
http://www.shazam.se/tag/tintin/
ännu en helg har kommit och gått. efter en lite märklig men på det hela taget helt ok skolfredag for jag hem för att verkligen ta helg. fylld av fixarlust städade jag lite snabbt, planterade om en hop blommor och kände mej allmänt pysslig. efter en utsökt pizza bakad av min egen pizzabagare var det dags för oss att bege oss till stan och biografen. tintin. äntligen. tintin-nörd som jag är hade jag nog inte trott att de skulle klara att inte förstöra mästerverket men jag måste säga att jag var positivt överraskad. ok, tintin och haddock såg inte om som de skulle - men att sätta dem måste vara nästintill omöjligt. de övriga karaktärerna, de man kanske inte riktigt fick chans att granska på samma sätt, var otroligt likt orginalet. förutom en del scener var filmen också hyfsat lik orginalet. jag blev inte så irriterad. det måste vara ett bra betyg.
lördagen bjöd på sovmorgon och solsken. efter några om och men gav vi oss av mot vår nya favoritstad norrköping för "megaloppis" på borgen i folkets park. eftersom och tack vare vi inte var där förrän framåt lunch hade den värsta folkstormen avtagit och de hade med all säkerhet också redan roffat åt sig det som var värt att roffa åt sig. men det var trevligt. folk stod i klungor och pratade och åt varmkorv och stämningen var god. vi hittade en mugg från kockum. i övrigt fanns inte mycket för oss. när vi åkt denna långa väg tyckte vi inte riktigt det var dags att fara hemåt - vi ville ha mer gamla grejer. smarttelefonade fram hela människan där jag lyckas få fatt i en hel tantutstyrsel; portmonä, väska och hatt. allt för 60:-. den rosa hatten med strutsfjäder for på direkt och jag har inte tagit av mig den än.
idag har jag varit väldigt produktiv. om jag får säga det själv. efter att ha tagit farväl av min älskling vid rödsten for jag hem till lugnet. jag städade ur gröna faran, lagade en improviserad indisk gryta med naanbröd, krattade löv för glatta livet, eldade, läste lipoproteinmetabolism (vilket är roligare än det låter) och tog itu med de en miljon artiklar vi ska läsa inför kommande folkhälsovecka. jag ser, till min egen förvåning, fram emot kommande veckas föreläsningar. för första gången känns folkhälsotemat intressant - hoppas det håller i sig.
mitt kilimanjaro
det känns som att det är dags nu. att börja om, att börja skriva igen. efter att ha flyttat österut, till en ny stad, nya vänner och nya utmaningar. jag har börjat bestiga mitt kilimanjaro. i en rasande fart kan man nog säga, är redan tre terminer in och jag förstår inte vad som har hänt. att kilimanjaro får agera symbol för vad som nog är mitt livs största utmaning är såklart ingen slump. jag och min kära vän F har i dagarna bokat en resa till bergets fot nästa sommar där vi ska leka doktorer och lära oss om livet.
att gå programmet kan ibland kännas som när man kommit hem efter en resa. man vill så gärna förmedla hur häftiga, spännande och berikande upplevelserna har varit. det är aldrig fullt ut möjligt, hur många bilder man än visar från svindlande höjder, turkosa vatten eller den där restaurangen vi gick till varje kväll. man måste har varit med för att förstå. på samma sätt kan ens fascination över kroppens små och stora mirakel te sig märklig eller i alla fall svårgreppbar för de som inte lever i den bubbla som kallas medicin.