All Good Things Come To an End

A new beginning...160660-2

Firade in det nya året i Strömstad - raketerna var värre där än någon annanstans jag varit ngt år!
(Kanske med undantag för Andreas nödraket förra året ;)
Det dånade bland husen på Rådhusberget!
Hade himla trevligt med middag, fest och utgång på - ja gissa: Cod! ;) 
Maten var förstklassig - och vad kunde man vänta sej av två kockar! ;)
Mycket folk ute och feststämningen var på topp
- trots storm klass 2 med spöregn - hu vad jag frös!
Saknade Maria dock, vart var du igår?
Bruden sticker snart till Thailand - avis som bara den!
Känns som om alla jävlar far dit just nu!
Men jag har ju iaf mitt Frankrike att återvända till ;)

Det nya året drog i gång långsamt och det var inte förrän tre på eftermiddagen jag brummade hem i min lilla blå saab (och ja Henrik - den går som en klocka!) Väl hemma var jag totalt utsvulten och hade grym huvudvärk (pga koffeinbrist och inget annat! ;) Ramlade ihop på soffan där jag kollade på Polisskolan - underhållning det! Ska inte ljuga och säga att det rått en febril verksamhet här sedan jag kommit hem. Håller på och läser klart Djävulens Fjäder av Minette Walters... Väldans spännande! Mitt nya liv börjar i morgon! ;) Men om jag ska vara ärligt är det inte jättemycket jag vill ändra. Har det väldigt bra som jag har det!

2006 har varit ett väldigt underligt år - det har hänt en sjukt massa saker! Underbara och fruktansvärda - året fullt av konstraster. Det startade i Strömstad och det slutade i Strömstad, men det emellan har jag varit överallt känns det som - både fysiskt och psykiskt. Höjdpunkter från året har varit:

¤ Att jag lärde känna alla mina trevliga vänner i Strömstad
¤ Sommaren, gav mej själv sommarlov och det var alldeles underbart
¤ Berlin, skönaste staden ever.. wanna go back.. Kortsemester under VM - sjukt roligt!
¤ Vansbro - jag spöade Henrik (o det händer inte varje dag! )
¤ Kebnekaise - oförglömlig resa genom Sverige och uppför berget, mga renar och skumma boenden..
¤ Lyon - äventyret hela grejen har varit helt underbar - som en jättelång klassresa som nån sa!

Dagen jag aldrig kommer att glömma: 
1 November 2006  -|- R.I.P
.:Någonstans inom mej är vi alltid tillsammans:.

There is no pain so great as the memory of joy in present grief.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback